Ja huwa va kallt de är just nu, mina fingrar är lila/vita med lite blå skimmer i å super snygga *NOT*!

jag känner mig som en stel frusen glasspinne fast det är 1 timme sedan jag kom hem från morgon promenixen =)

funderar starkt på att ta ett varm bad för att få igång blodets kretslopp men det blir ju så fruktansvärt kallt när man kommer ut där i från. detta är väl en av dom stora nakdelarna med Op. det är sjukt många som blir ännu sjukt kaller efteråt. Om jag fryser så här mycket nu hur fasiken ska de bli i vinter då?

Om jag inte bäddar ner mig i soffan å dör idag så kanske de blir en tur till erikslund för att smida mina planer om att bygga eget elementskydd då vårat V.rum är otroligt oinspererande att vara i, med ett 500m långt element som bara är där, å är fult. funderar på att antingen spänna upp en stälvajer från varsitt håll å sen sätta tyg framför med en tyngd i botten. eller så blir det att bygga något i trä, men frågan kvarstår. hur ska jag få fast det? vi har ju sånna där suuuuper snygga marmor blombrädor som man säkerligen inte äns kan spränga sönder, så att borra är ju uteslutet å byta dom till trä finns de inga pengar till just nu. men lite nytt å fint vill jag ha de i alla fall. man anske kan ta karborreband å färsta med hela vägen? eller något i den stilen? men vad blir snyggast

- trä spalje-tyg på vajer- tyg på en trä ram-??

hjälp! =)

Ni får ursäkta mig för alla stavfel å menings uppbygnads fel å andra ord fel som blir när jag skriver men jag ser inte själv vart det blir fel. jag kan sitta å skratta åt mig själv när jag ska krixa till det lite på engelska å kommer på att jag skriver helt uppåt väggarna knas å att jag skriver som det låter i stället för hur det ska vara. 

det slutar alltid med att jag tar bort det och känner mig lagom dum för att jag inte kan stava varken på svenska eller engelska. men så är de väl med alla dessa diagnoser. om jag skulle få bukt med min dyselexi (hur fan man kan låta de ordet heta det som inte äns går att stava när man har stavnings svårigeter) ja då skulle jag få gå på en SOL- kurs på heltid i 2 år. yeeey det är precis det jag vill göra med mitt liv!

lägga 2 år av MIN dyrbara tid å sitta å lära om mig. å efter det skulle jag få gå ytterligare 1,5 år för att lära mig stav på engelska. mmmm mycket lockande, eller inte :/

ni får helt enkelt stå ut, jag hoppas ni förstår vad jag menar dom flesta gångerna i alla fall =)

härligt nu börjar ju äntligen finger färgen kommer tillbax efter detta ivriga knappande på den ständiga datorn.

med detta sagt tackar jag för nu!

over and out! (blev det rätt?)  ;)

Shit vad tiden går fort. Nu är det snart 2 veckor sen Min Op. Jag mår oförskämt bra måste jag säga. Visst är de tok jobbit när man är borta på kalas eller hos någon å hälsar på å de står fika framme på bordet. Va hemma hos min gamla farmor å hälsade på 1.a Op veckan å då hade min faster å kusin varit där å hjälpt henne å baka hennes underbara finska munkar som är helt sinnes sjukt goda, men nu gäller ju regeln se men inte röra å det är sååå jävla jobbit. när hon sen några dagar senare fyllde år så valde jag att inte åka dit, det blir så psykiskt på frestande nu i början. sen var det ju så klart ett till kalas i söndags. Henkes syster Susanne hade fyllt år.

det bjöds på mumsig lasagne å till efterrätt min fawo glas (mascarpone med skogsbärs rippel) å choklad sås å hallon sås mina tankar gick väll med så här

SKJUT MIG SNÄLLA!!!

nej jag satt å sippa på mitt glas vatten i stället. 2-0 till mitt nya liv =)

det kommer ju prövningar hela tiden hela dagarna.

till å med på föräldrar mötet jag var på igår, då hade dom jävlarna bakat äppelpaj & någon annan bär paj med vaniljsås. då fick jag oxå lite dödsångest. hmmm nu måste det ju vara 3-0 till mig!

ja jag älskar att tävla, hela mitt liv består i att tävla med andra å mot mig själv. det roligaste är när jag tävlar mot dom som inte vet, de kan vara en hurtig gubbe på cykel (jag underskattar inte gubbar) som jag cyklar en bit efter å då måste jag ju spinna på så jag kommer om honom, men då jävlar sätter han fart å då måste jag cykla ännu snabbare för han kan ju inte cykla snabbare än mig, han får inte komma om. men vad är målet? startskottet sköt ju jag själv men mål linjen syns aldrig. det slutar i alla fall med att bena går så jävligt att de bara blir en svart grå sörja vid pedalerna för åskådarna. svetten sprutar å jag önskar att han snart ska svänga av.

ja lite så kan mitt vardags liv se ut. eller vardags liv? nu va de väl väldigt längesen jag cyklade å sist var det när familjen skulle vara hurtig å cykla till lövudden med tjejerna i en cykelkärra bakom. jag svor långa tysta fula ord, ja de va nog väldigt fula om jag inte miss minner mig om att jag skulle kasta helvetes cykeln å kärran på närmsta tipp. när jag trampade framåt så drog kärran i otakt bakåt. detta blev en ojämn oskön cykel tur vill jag lova. 

haha när jag skriver så blir det bara blaj av allt känns det som, jag har ganska lätt för att spåra i väg i mina tankar å inte hålla mig till ämnet.

det som skulle komma om min 2 veckors resumé va att jag i alla fall hittills har gått ner ca7,2kg.

så sjukt igår när jag ställde mig på vågen å den helt plötsligt inte visade 3 siffrigt. men det som va ännu sjukare var att jag inte ens blev glad eller knappt reflekterade över de. hmmm undrar varför de blev så i min hjärna. jag väger mig varje dag (vet att man inte ska) å har lääängtat efter att vara under 100 pannor, ja å va fan händer när jag väl är de? jo jag skiter i det. Å något mer som är sjukt är att jag skrivet MIN VIKT här,helt öppet så vem som helst kan läsa om mitt forna liv. men det känns som det liksom är passerat, nu är de bara lättare kliv framåt.

jag vill skriva ärligt å öppet om min resa å väljer därför att inte hålla på någon Info, för att detta är jag å detta är min resa.

tack för nu!

Igår var jag på min älsklings mässa,

Jag som gillar hokuspokus grejer kan ju inte låta bli att åka dit.

ÄnglaMässan i västerås är en ganska liten mässa, men den är alltid lika spännande att åka dit.

Var först på en stor seans som var ganska anorlunda mot vad jag är van vid.

Mannen som höll i de tog inte kontakt med anhöriga på andra sidan utan det var lite mer livs vägledning. Stor seanser brukar ju i vanliga fall vara några fåtal personer i en stor grupp som får medelande/kontakt med anhöriga på andra sidan. Jag har aldrig fått vara den lyckliga å fått

medelande, men igår så fick jag vägledning på den i alla fall.

Alla mina nära som känner mig vet att jag gör det mesta på mitt eget sett, min egen tolkning

av saker & ting. Mannen på scen sa att jag var kreativ å att jag skulle lyssna på min magkännsla

å fortsätta i samma stil. Han lindade in orden lite anorlunda å det mesta han sa till oss alla

var väldigt generelt. så det där tog jag inte åt mig så mycket av, men så for han började

prata med mig så blir man så varm å härlig i hela kroppen. en kännsla jag själv skapar.

det är nog därför jag älskar att gå på denna mässa, just för den där varma ombonade kännslan

man får i hela kroppen.

Efter storseansen så gick jag till en annan dam som är känd för att kunna ta kontakt med specifika anhöriga på andra sidan.

yes äntligen är hon ledig tänkte jag, jag har väntat på detta i nästan 3år.

jag sätter mig hos en gammal bullmormor å berättar att jag vill ha kontakt med en specifik anhörig.

hon får fram två män å jag väljer den yngre (farfar har jag ju haft kontakt med förut)

hon börjar berätta om saker som är väldigt generella å jag ber att få lite mer specifika detaljer så jag blir säker.

hon lyckas inte. 

jag ber henne i stället att spå i kort om hon tyckte de va för svårt.

jag hade bokat sittning i 20 min, men när vi var färdiga å hon hade gett upp om min anhörig så berättade hon om mig å mitt liv i stället å totala tiden blev 45 min, men samma pris som tur var.

jag fick höra lite blandade saker om mitt liv å lilla ronja.

Allt såg bara ljust å bra ut å jag skall förtsätta med allt som jag gör.

det känns ju lite konstigt när hon berättar att jag har en dotter som är 3 år med blont hår (trots att jag är brunhårig)

å att hon är lite lillgammal å säger saker som man tappar hakan av ibland.

hon älskar rosa & lila å är prinsessig (väldigt generellt å kan passa på många)

hon berätta även att ronja har magiskt fina ögon å att även hon kommer kunna se "dom osynliga"

å att vi inte ska dämpa henne i de å säga att hon bara fantiserar utan i stället bara bekräfa de hon berättar.

jag hoppas att jag om några år kan ta upp å vägleda mig själv med hjälp av "andra sidan"

ja hokuspokus filijokus säger nog dom flesta av er =)

men jag är övertygat om att det finns mer där ute än bara vi.

jag har sett å uppleft för mycket för att kunna borsta de under mattan.

Hur som haver känns de bra att ha en dag om året, då denna mässa för tankarna till mina nära&kära på andra sidan

å man kommer dom en bit närmare för en stund.

-saknade för alltid-

Nu har ju minst ett nytt liv för mig börjat.

det faller sig ganska naturligt att blogg om det som har hänt mig närmast och det är min GBP-operation.

Jag valde att genomföra Op den 9/10 på Sophiahemmet i stockholm.

det har varit en lång väg hit och jag har tvekat mer än en gång om jag säger så =)

men med 40-50 kg övervikt och en kropp som inte är vad jag vill att den ska vara så blev detta min förhoppning till ett bättre hälsosammare liv. 

jag har nog provat de mesta inom dieter m.m å jag säger som jag brukar

-det är nog ingen problem att gå ner 40kg med en diet, de svåra är att hålla den efetr.

denna Op gör de möjligt för mig att starta om på nytt och välja rätt.

något som många tycker att man ska klara av innan.

varöfr OPERATION SOPHIE???!

har man ju hört några gånger nu.

svaret är lätt :

jag är duktig på att laga mat å älskar att äta god mat. jag har inget stopp,kan lätt ta om mat flera flera gånger å känner mig inte äns då nöjd, så jag tar ju så klart lite till. vem vill gå hungrig? jo för jag är faktiskt hungrig fortfarande.

sen har ju min stora last varit Mc Donalds. jag skulle lätt kunna leva å bo där.

jag skulle kunna äta de till frukost, lunch å middag varje dag utan att tröttna!

å jag vet nog hur ni tänker :) (sluta ät där då)

jo det skulle jag kunnat ha provat men när man är beroende av en felaktig kost så är de tame fan inte så lätt!

men vem har sagt att de ska vara lätt?

jo JAG.

minsta motgång eller resultat som inte går lika snabbt som jag vill, då funkar det inte.

jag är en extremt envis männsika å Op är själv klart en förlust i mitt psyke.

jag är stark jag borde ha klarat de ändå.

men så var det inte denna gång, i bland behöver jag oxå hjälp.

denna Op gör det möjligt för mig att återta kontrollen över MITT liv.

jag kan äta ca 1,5 - 2 dl mat 3gågner om dagen

+ 3-4 mellan mål som är 1 dl.

jag känner inte hunger eller mättnad.

jag äter efter klockan.

det ska gå ca 2-3 timmar emellan.

äter jag för fett eller för sött så kommer jag troligt vis skita på mig, dumpa eller spy. ja det vill jag hemskt gärna uppleva. NOT!

dumpa är föresten när kroppen reagerar på livsmedel den inte vill ha & behöver.

detta tillstånd kan bli lite olika, många får som en influensa som varar i ca30min.

hjärt klappning, kallsvettas, yr, svimfärdig,spyfärdig, trött m.m

Om jag ska vara ärlig så är jag inte helt helt sugen på att uppleva detta, men det kommer jag göra ändå. om jag ska vara ännu ärligare så är jag näst in till livrädd!!!

Nu försöker jag mig på att prova äta "nya" livsmedel för att se hur jag reagerar.

igår var det finskt surdegsbröd som var testet, vilket gick bra.

så till frukost idag blev de en skiva bröd med 2 skivor skinka å 1dl mjölk (som jag bara får dricka 15-20 min efter måltiden.)

vätska till maten är ett BIG NO NO!

det får man ta efteråt eller 5 min innan.

dett för att det man ätis löserupp sig i vätskan å det blir mer lätt flytande, vilket i sin tur gör att det åker igenom kopplingen snabbare å man blir hungrig snabbt igen. 

ja den nya magen rymmer ju ca 0,5 dl om jag inte min fel.

å de som skedde under op är att dom kopplar bort min ordinarie magsäck och ersätter den med en liten ficka eller av stickare i tarmen.

sen koplas tarmarna om lite kors å tvärs så allt ska funka med magsyror m.m

denna Op tog läkaren 47 min att genomföra.

Nu ligger resten av arbetet på mig!

å 1,5 vecka efter Op känns de riktigt bra.

jag får fortfarande inte lyfta tungt å är sjukskriven till 30/10 (3veckor totalt)

jag tackar gud för att jag har fått världens bästa svärföräldrar & mina barn har fått världens bästa farmor & farfar som hjälper oss till 120% 

i ett senare inlägg ska jag berätta hur fantastiska dom är!

Nu pipper sophies mat å sov klocka å de är dags för lunch.

-kyckling spett (1/2 filé) med bulgur å tzatziki)

Bon Apetit!