Nu är de 3 mån & 1 vecka sedan jag tog ett av mitt livs viktigaste beslut. Jag valde livet... Visst jag låg inte på döds bädden men hade stor risk att hamna där om jag fortsatt som jag gjorde. Nu är de 3 mån å 3 veckor sedan jag åt de jag älskar aldra mest, en fucking jävla BigMc. Kan sakna den goda dressingen men att köpa en lös hamburgare för nästan 50kr å sen bara kunna äta halva känns ju löjligt. Jag kommer själv klart göra de någon gång å hoppas på att de smakar skit, eller är de kanske bättre att låta bli å inte trigga i gång något?! Jag skrev till en gammal vän idag att de nästan bara är fördelar med denna op men sen kom jag å tänka på gårdagen som var från hell!! Dumpade 2!!!! Gånger. Har aldrig lyckats göra de två gånger på en dag å 1 gång är 1 gång för mycket, de är skit jobbigt för kroppen. Första gången igår var på nudlar, man känner hur de fastnar i bröstet å snörper åt i magen, svetten kommer å illa mående lika så. De börjar pirra i kroppen å du blir svimfärdig. Färgen i ansiktet försvinner å salivet ökar. Toa toa toa!! Nu typ nyss! Står lutade över å gör allt för att inte svälja salivet för då ökar volymen i magen mer, sen efter typ 10 min är de bra :) de skulle vara så skönt att kräkas upp de men de går inte, kan inte kräkas längre. Vilket är väldigt individuellt för oss op. Sen på kvällen gjorde jag en sån jävla god desert på -vanilj kvarg-frysta jordgubbar- digistivekex- men detta är ju inte så onyttigt tänkte jag. Kvarg ska i vara toppen bra, jordgubbar inte heller farligt men satan i gatan vad jag hade fel, låg däckad i soffan i 30min å försökte att koncentrera mig på att de snart skulle vara över å att bara ligga stilla. Henke försökte prata med mig men kroppen orkar inte äns svara, vill bara koncentrera sig. Sen blir jag tvär slut efter å under tiden, skulle kunna somna bums. Men sen blir de oftast jätte bra jätte snabbt å de är ju de som gör att man lär sig å vill göra rätt val. De är inte värt att bli så dålig... Visst man måste få leva oxå men man får göra de med måtta å ranson :) på dessa månader har de hänt massor i kroppen å inte bara på vågen. Jag kan springa en bit, jag har lärt mig hoppa gemfota igen. Jag kan sitta på knä å på huk. Jag har inte ont i knäna varje dag eller i ryggen/ höften. Psyket mår oxå sååå otroligt mycket bättre. Jag känner mig gladare å piggare. Finare å fräschare. Jag kan gå i normala kläder. Å min högsta vilja, mer energi å ork till mina små älsklingar. Kan busa med dom på ett helt annat sett nu. Jag hållet på att återta kontrollen över mittliv å mina val. Sen ska jag börja simma oxå 2 gånger / vecka har jag tänkt. Om någon vill följa med så vill jag mer än gärna ha sällskap :) detta var en del av mitt Liv som du fick ta del av. Om någon som läser detta under över något så är de bara ställa en rak fråga som jag försöker svara så gott de går :) Ladda upp lite nya kropps bilder bara för att jag kan å för att jag är sååå stolt över mig själv.